”Så var Almedalsveckan 2015 slut och kan sammanfattas med fler seminarier än någonsin. Sammanlagt har det under åtta intensiva dagar genomförts cirka 3 300 seminarier, varav många handlade om skolan, jobben och bostäderna. Samtidigt rörde ovanligt många seminarier frågor om brott och säkerhet.
Stort genomslag för Tryggare Sverige
Stiftelsen Tryggare Sverige har genomfört tio egna arrangemang och medverkat vid ytterligare fyra seminarier under veckan som tillsammans samlat 730 personer, vilket inte är dåligt med tanke på att besökarantalet vid ett genomsnittligt Almedalsseminarium uppgår till åtta personer.
Vårt viktigaste budskap? Att det går att minska brottsligheten med hjälp av nya idéer och nya lösningar, något som bland annat illustreras i vår kortfilm som släpptes under veckan.
Ovanstående visar att även små organisationer med begränsade resurser kan nå ut med hjälp av bra strategier och goda medarbetare.
Om detta skrev mediaexperten Johanna Lindskog Lindell en krönika i tidningen Resumé (2/7)
”Jag har en favorit bland alla organisationer som jag stöter på, och det är Stiftelsen Tryggare Sverige. De har inte en enorm marknadsbudget eller någon marknadsavdelning som sköter deras närvaro i den sociala sfären, men de är duktiga på att höras och synas överallt. Mitt tips är att titta på stiftelsens arbete på den sociala webben och låta sig inspireras! Att vara liten betyder inte alltid att vara minst”.
Polisens brottsutredande (o)förmåga
Tyvärr är allt inte guld och gröna skogar. En röd tråd under Almedalsveckans seminarier om rättsväsendet var polisens och åklagarnas oförmåga att klara upp brott. Oavsett om seminariet handlade om näthat, bedrägerier, våldtäkter, brott i nära relationer, bostadsinbrott eller butiksstölder var budskapet detsamma från de medverkande experterna; polisen och åklagarna saknar den förmåga som krävs för att klara upp brotten.
Ser vi redan nu den nedgång i polisens brottsutredningsförmåga som vi tidigare förutspått och som även rikspolischefen talat om?
Flera seminarier har även handlat om polisens brottsförebyggande uppdrag kopplat till brott i allmänhet och till gängen och extremister i synnerhet. Vi medverkade bland annat i en debatt i regi av branschtidningen Skydd och Säkerhet om våldsbevakande extremism tillsammans med regerings särskilda utredare Mona Sahlin. Vi arrangerade även ett eget seminarium på temat ”Gängen, jihadisterna och lokalt brottsförebyggande arbete” med bland annat justitieminister Morgan Johansson och forskaren Hans Brun.
Resultaten från dessa seminarier visar att något av det viktigaste polisen kan göra för att förebygga gängbrottslighet och våldsbevakande extremism är att finnas i lokalsamhället. Detta beskrev Tryggare Sverige förra året under Almedalsveckan i ett nationellt brottsförebyggande program vid namn ”Från ord till handling” . Tyvärr fick vi nya indikationer på svårigheterna att faktiskt få ut polisen i lokalsamhället, vilket är allvarligt med tanke på de nya hoten mot Sverige som vi nu diskuterade.
Polisens utmaningar blev också tydliga vid ett seminarium då Tryggare Sverige i samarbete med Föreningen Tillsammans presenterade en uppmärksammad rapport om utredningar av våldtäkter.
Närvarande vid seminariet var representanter för Åklagarmyndigheten, socialtjänsten, kvinnojourer etc. Tyvärr sakandes en viktig aktör, nämligen Polismyndigheten, som trots en särskilt inbjuden redan under våren och trots flera påstötningar menade sig inte ha möjlighet att närvara. Kanske är detta ointresse symptomatiskt för polisens problem med att få genomslag för ett ökat fokus på brottsdrabbade och utsatta kvinnor inom polisen.
En Socialtjänst i kris
Under veckan har vi även diskuterat socialtjänstens roll och där kunnat konstatera stora brister i förhållande till brottsdrabbade. En ny kartläggning från Tryggare Sverige visar exempelvis att socialtjänsten inte har hanterat sitt uppdrag gentemot brottsdrabbade. Socialtjänsten har heller inte klarat ut vilken förmåga i form av resurser, utbildning, kompetens, organisation, chefskap etc. som krävs respektive som finns för att man ska kunna ta sitt ansvar för brottsdrabbade.
Liknade kritik mot socialtjänsten och, inte minst, Socialstyrelsen framfördes av företrädare för Brottsofferjouren Sverige och Roks i samband med ett seminarium på temat ”Brottsofferrörelsens framtid och utmaningar”.
Dessa resultat ligger i linje med diskussionerna under Nationella Brottsofferveckan i februari där professor Margareta Hydén var tydlig i sin kritik mot att socialtjänsten saknar förmåga i sitt arbete med brottsdrabbade.
Från polis till KRIS
Trots att polisen är mitt inne i en stor omorganisation och borde ha varit intresserade av ämnen som rör brottsförebyggande arbete, stöd till brottsdrabbade och polisens förmåga så deltog ingen av Sveriges 27 000 polisanställda på något av våra seminarier, vilket vi tycker är tråkigt – inte minst mot bakgrund av regeringens beskrivning av vikten av ett starkt civilsamhälle.
Några som däremot var flitiga besökare vid våra arrangemang var Christofer, Eva, Peter, P-G, HIF-Tommy, Rolf, Gyurj m.fl. från organisationen KRIS. Det engagemang och äkta upprördhet över tillståndet när det gäller möjligheterna att förebygga brott och att utreda brott, som dessa ”brottsspecialister” visade är uppfriskande!
Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare, samarbetspartners, medverkande och, inte minst, publiken som gjort Almedalsveckan 2015 till vårt bästa arrangemang hittills.”
Magnus Lindgren
Generalsekreterare Tryggare Sverige