Det moderna träbyggandet är här för att stanna. Det är av största vikt för att Sverige ska kunna lösa bostadsförsörjningen och samtidigt nå de högt satta klimatmålen. Men för att nå längre och fortsätta driva utvecklingen mot fossilfrihet 2030 behövs handelskraftiga konstruktörer, byggaktörer och politiker som vågar gå den väg som många arkitekter redan valt – att välja trä framför tradition – i hela Sverige.

Det här skriver Svenskt Trä i en debattartikel.

Träpriset, som nu fyller 50 år, har sedan starten 1967 positionerat sig som en av Sveriges största arkitekturtävlingar och delas vart fjärde år ut till en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä och som speglar och utvecklar tiden vi lever i. Men priset syftar inte bara till att belöna en enskild byggnad. Det vill också lyfta och synliggöra alla de fördelar som materialet trä erbjuder när det gäller såväl minskad klimatpåverkan som arkitektoniska möjligheter. Bakom priset står Svenskt Trä, vars verksamhet syftar till kunskapsspridning om trä som konstruktions- och byggmaterial.

Skagershuset, Ahrenby

Trots att trä under drygt 100 år, på grund av byggregler, fått stå tillbaka för premierandet av andra material så är det ett material som alltid varit nära och närvarande. Alla de byggnader runt om i Sverige som tilldelats Träpriset under dess 50-åriga historia är några av många kvitton på det. Den utveckling vi ser idag, där trä och träbyggande har möjlighet att bidra till samhällsbyggandet med full potential, tog fart år 1994 då förbudet mot trähus i fler än två våningar avskaffades. 2004 togs nästa viktiga steg då regeringen införde en nationell träbyggnadsstrategi. Under denna tid har utvecklingen tagit stora kliv framåt. Industrin har snabbt anpassat sig, utvecklats och möjliggjort ett modernt och industriellt träbyggande. Samtidigt har den politiska övertygelsen om träets fördelar gjort sig mer och mer gällande, både på lokal och nationell nivå. Träbyggande är gränsöverskridande vilket bland annat bevisas av att såväl närings- och innovationsminister Mikael Damberg som bostadsminister Peter Eriksson, betonar vikten av att vidareförädla vår skogsråvara till byggnader.

Det är inte en överdrift att säga att vi befinner oss i en ny era där övergången till ett mer hållbart samhälle är beroende av ett bioekonomiskt samhällsbyggande. Hotet mot klimatet är här och nu och att bygga med trä ger direkt effekt på klimatet. Det hållbara svenska skogsbruket, där varje träd som avverkas ersätts med två nya utgör en fantastisk resurs som låter hållbarhet och djärv, nyskapande arkitektur gå hand i hand och som ger oss möjlighet till en helt ny typ av samhällsbyggande. Vi har alltså både resurserna och kunskaperna.

Förutom klimatet har det moderna industriella träbyggandet många andra fördelar. Kostnadseffektiva produktionsprocesser, hög kvalitet, färre transporter och kortare byggtider. Fördelar som är av största vikt när det gäller att hantera den utbredda bostadsförsörjningen. Under de 50 år som Träpriset har delats ut har denna kunskap ökat, mycket tack vare duktiga arkitekter som vågar och tänjer gränser. Denna kunskap ökar ständigt och har på senare år också genererat ny kunskap, bland annat genom det internationella projektet wood2new. Resultaten från denna forskning visar bland annat att trä minskar både stress- och smärtnivåerna hos patienter och ger snabbare inlärning i förskolor och skolor.

Närheten mellan träbyggnadsindustrin och akademin är precis som arkitekternas nytänkande en viktig del av den utveckling som vi ser idag och något som kommer fortsätta prägla det moderna byggandet. Men för att ta byggandet vidare in i framtiden måste kunskap och samarbete fortsätta delas och byggas. Vi måste redan idag börja tänka stort och visa handlingskraft om vi vill att morgondagens samhälle ska bli hållbart. Våra val i samtiden är det som bygger framtiden.

På bilden:
Skagershuset.
Foto: Åke E:son Lindman

Redaktionen