Denna vecka förhandlas det om klimatfrågor i FN och EU. De tyska regeringsförhandlingarna är ännu inte klara. Utfallen i dessa tre förhandlingar kan få stora konsekvenser för energipriserna i Europa under kommande år. Det här skriver LOS Energy.

Det antas att förhandlingarna i EU, FN och den tyska regeringen slutar med att samtliga instanser kommer att införa åtgärder som ska minska användningen av fossila bränslen.

Status Quo
Den sista tiden har det rått mycket osäkerhet på kraftmarknaden i Norden och hela Europa. Efterfrågan på kol i Asien och oron i Mellanöstern har präglat marknaden. Kolpriset stiger till följd av den höga efterfrågan och oljepriset fortsätter uppåt på grund av oron i Mellanöstern. Som grädde på moset kommer nu förhandlingarna i EU, FN och den tyska regeringen som bidrar till späda på osäkerheten.

ab energip

Förhoppningsvis inga överraskningar
I måndags denna vecka inleddes FN:s klimatkonferens. Tusentals deltagare från hela världen ska ta Paris-avtalet ett steg vidare. I onsdags satte sig representanter från EU ner för att förhandla om hur den nya utsläppskvotmarknaden ska se ut efter 2020. Marknaden menar att utfallet av FN:s klimatmöte och förhandlingarna i EU är förutsägbara. Såvida inte FN eller EU lanserar några stora överraskningar kommer inte kraftpriserna att påverkas särskilt mycket av utfallet av dessa förhandlingar.

Omöjligt att säga vad utfallet blir
FN och EU har satt en frist för när de ska bli klara med sina förhandlingar. I Tyskland kan däremot regeringsförhandlingarna dra ut på tiden.

Och det är oenigheterna mellan de tyska partier som förhandlar om att regera ihop som skapar mest osäkert på kraftmarknaden och som kan få störst konsekvenser för kraftpriserna i Europa under de kommande åren. Hittills har det varit helt omöjligt att säga vad som blir utfallet av förhandlingarna och när parterna kommer att enas. Det är därför än så länge svårt att säga på vilket sätt resultatet av förhandlingarna kommer att påverka kraftmarknaden i Norden.

Går inte med på kraven från Bündnis 90/Die Grünen
En av de tre tyska regeringskandidaterna, Bündnis 90/Die Grünen (miljöpartiet), vill snarast se stora nedskärningar i landets koldioxidutsläpp. Ursprungligen krävde de att 20 kolkraftverk skulle tas ur drift. Men liberala FDP, som också ingår i det tänkta regeringsunderlaget, har sagt att man inte kan gå med på detta krav. FDP:s anger som skäl att nedstängningen skulle orsaka stor skada på den tyska industrin och i förlängningen få en oönskad effekt på den tyska ekonomin.

Nu tycks det som att det tyska miljöpartiet har skruvat ner sina krav. Det har spritts att de kan vara villiga att dra tillbaka kravet om att stänga ner kolkraftverken.

Tyskland är beroende av grannländerna
Tyskland har ställt upp ambitiösa klimatmål som de ska nå före år 2020. För att lyckas med detta måste de införa en eller flera åtgärder som minskar koldioxidutsläppen.

Om förslaget om att stänga ner kraftverken slopas, ökar sannolikheten att de kommer att föreslå ett införande av minimipris (prisgolv) på koldioxid. Detta kommer att minska utsläppen, men till följd förväntas även tysk industri få lägre konkurrenskraft jämfört med industrin i andra delar av Europa. Om de ska värna om sin egen industri och samtidigt minska koldioxidutsläppen kan Tyskland därför vara beroende av att få med sig Frankrike, Nederländerna och andra grannländer i väst i införandet av ett kollektivt prisgolv.

Kommer att påverka marknaden i många år
FN:s och EU:s förhandlingar och oenigheterna i det tyska regeringsunderlaget är enskilda faktorer som sammantaget kan förändra den europeiska energimarknaden under många år framöver. Marknaden prisar in en premie på kraftpriserna från 2020 och framöver. Högre kraftpriser kommer att stimulera byggandet av förnybar energi som på sikt kommer att bidra till att pressa ner priserna igen.

Redaktionen