Transparent trä, intelligent papper, förpackningar som kan kommunicera och skyskrapor helt och hållet byggda i trä. Svenska forskare tänjer gränserna för vad som går att göra med trä som råvara och marknadens efterfrågan driver på. Resultatet är nya material med superkrafter.

De vita rockarna fladdrar kring benen på forskarna i laboratoriet på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm. Här ligger en del av Treesearch akademiska hemvist som är Sveriges hittills största satsning på grundforskning, kunskap- och kompetensuppbyggnad inom området nya material och specialkemikalier från skogsråvara.

Tanken bakom den nya nationella forskningsplattformen är att företag och universitet ska kunna jobba i en öppen forskningsmiljö för att möjliggöra framtida innovationer, bland annat genom att forskningsinfrastruktur görs tillgänglig. Startskottet för den första etappen i projektet gick i juni där en rad tunga aktörer inom skog och träindustri gått in som samarbetspartners. Treesearch har statligt stöd via det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation och finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

kth_nyamaterial_835

En viktig del i Treesearch är sats­ningen på framtidens forsknings­ledare inom industri och akademi, det vill säga doktorander och unga forskare.

Efterfrågan på biobaserade material ökar
På KTH har forskare vid institutionen för fiber- och polymerteknologi ut­vecklat nya processer för tillverkning av nano­cellulosa som är ett material som utvinns ur träfibrer. Tekniken bygger på att träfibrerna plockas isär i sina minsta beståndsdelar och sedan sätts ihop igen till nya material med egenskaper som lämpar sig för många användnings­områden. Jonatan Henschen är doktorand och arbetar med olika typer av just nanocellulosa. Tillsammans med sina forskarkollegor har han bildat bolaget FineCell Sweden i syfte att få ut materialet kommersiellt.

– Vi jobbar med flera industriella aktörer för att titta på hur materialet kan implementeras i deras produkter och göra dem bättre. Det kan till exempel användas för att göra starkare eller genomskinligt papper. Vi märker att konsumenternas efterfrågan på biobaserade material ökar och vi letar för fullt efter en lämplig matchning för vårt material. Det finns många olika typer av nanocellulosa, så frågan är var vårt material passar bäst och kan göra störst nytta, säger Jonatan.

Stort intresse för transparent trä
Lars Berglund är professor vid KTH och föreståndare för Wallenberg Wood Science Center, WWSC, som sedan starten 2008 har gjort ett stort avtryck inom internationell forskning. Verksamheten vid KTH sker i samarbete med Chalmers tekniska högskola och finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen fokuserar på hur man kan utveckla nya material från den svenska skogen som komplement till den traditionella användningen där skogen blir till virke och papper. Mest uppmärksamhet har Lars och hans forskarkollegor fått för arbetet kring transparent trä.

– Människor från jordens alla hörn har visat intresse och inte minst arkitekter har varit väldigt nyfikna eftersom det här är ett material som öppnar upp för nya möjligheter vid husbyggande. I framtiden kommer träet att kunna användas i solceller och paneler. Transparent trä kan också förses med inbyggd LED-belysning och samtidigt fungera som lastbärande strukturer i byggnader. Visionen från vår sida är att se på skogen som en råvarukälla för en mängd olika produkter. När vi började för nio år sedan var det synsättet inte vanligt.

Skogen är vägen framåt
På Skogsindustrierna träffar vi Torgny Persson som sedan snart två år tillbaka axlar rollen som forsknings- och innovationsdirektör. Ett viktigt mål för hans arbete är att få till stånd fler forsknings- och innovationsprogram som stöttar utvecklingen. Skogsindustrierna samverkar därför med flera företag och forskningsfinansiärer som till exempel innovationsmyndigheten Vinnova, Energimyndig­heten, stiftelsen Mistra och statliga forskningsrådet Formas.

– Skogsråvaran är spännande eftersom vi kan göra så mycket mer av den än vad vi gör i dag. Material som presterar bättre än fossilbaserad råvara och med helt andra egenskaper. Det gör att skogen på många sätt är vägen framåt för det hållbara samhället, menar Torgny.

Internationellt arbetar Torgny även med EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, och tillsammans med den europeiska teknologiplattformen Forest sector technology platform, FTP. Samtidigt som han talar varmt och nya material och produkter lyfter han vikten av att utveckla befintliga produktions­metoder och anläggningar.

– Ett av de viktigaste syftena med skogsnäringens forskningsagenda är att öka det industriella träbyggandet där moderna limträprodukter och färdiga funktionslösningar ligger till grund för modernt byggande, säger Torgny.

Stor kunskap i Sverige
På KTH radar Josefin Illergård, kommunikationsansvarig på Treesearch, upp olika exempel på nanocellulosa. En trögflytande gel, popcornliknande puffar, pyttesmå genomskinliga bollar och en bit transparent papper.

– I Sverige är vi många aktörer som sitter på väldigt mycket kunskap. Genom bra samarbeten kan vi nå en biobaserad framtid där skogen utgör en stor och viktig del, säger Josefin.

Och vem vet, inom en inte alltför av­lägsen framtid kommer vi kanske att kunna beundra utsikten genom en fönsterruta av trä, höra mjölkförpackningen berätta att utgångsdatumet närmar sig och ta hissen upp till 18:e våningen i ett hus byggt av trä.

Fakta: Setra
Kärnaffär: Produktion och försäljning av trävaror.
Omsättning: Cirka 4 miljarder kronor, där omkring 60 procent utgörs av export till Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien.
Antal anställda: Cirka 800.
Enheter: Åtta sågverk och tre förädlingsenheter.
Historia: Bildades hösten 2003 genom samgående mellan Mellanskog Industri AB och AssiDomän Timber Holding AB. Syftet var att skapa en drivande kraft i utvecklingen av en modern träindustri.
Namnets betydelse: Den första delen i namnet, SE, talar om att företaget har sitt ursprung i Sverige. Den andra delen, TRA, står för verksamhetens inriktning: trä. Setra = Svenskt trä.

(Källa: Setra)

Text: Katarina Brandt
Foto: Kristofer Samuelsson

Redaktionen