Ny forskning från Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset visar att en specialbyggd drönare som utrustats med hjärtstartare kan larmas ut, flygas automatiserat och anlända till platsen för ett hjärtstopp långt före ambulans. Resultaten publiceras i den ansedda medicinska tidskriften JAMA.

– Denna studie visar tydligt att obemannade luftfarkoster, så kallade drönare, har stor potential att redan före ambulansens ankomst leverera en hjärtstartare, framför allt i landsbygds- och skärgårdsmiljö, säger Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska och ansvarig forskare vid Centrum för hjärtstoppsforskning på Karolinska Institutet.

Den specialbyggda ambulansliknande drönaren som är utrustad med hjärtstartare har utvecklats i samarbete med ingenjörer i FlyPulse AB, Trollhättan. I den aktuella studien har drönaren larmats ut och flugits automatiserat utom synhåll för piloten i upp till 10 kilometers radie. Drönaren har testkörts till den exakta destination som ambulansen kört vid 18 inträffade hjärtstopp under åren 2006-2013 inom Norrtälje kommun. Sedan har forskarna jämfört tiden det tagit för ambulansen att rycka ut med tiden det tagit drönaren att färdas till samma destination.

Drönaren som lyfte från räddningstjänsten i Älmsta i Norrtälje kommun hade en anspänningstid från utlarmning till dess att drönaren var i luften på endast tre sekunder. Därefter var medeltiden från utlarmning till ankomst för platserna för hjärtstoppen med drönare cirka fem minuter, hela 16 minuter kortare i jämförelse med motsvarande historisk framkörningstid för ambulanssjukvården.

a dronare

En viktig del av studien är att forskargruppen i nära dialog med Transportstyrelsen och Luftfartsverket har fått tillstånd att flyga utom synhåll och därmed kunnat påvisa att drönare har stor potential att rädda liv vid plötsligt hjärtstopp.

– I områden med förlängd ambulansresponstid, uppemot 20-30 minuter, är chansen att överleva ett hjärtstopp oerhört liten. Drönare som flyger ut hjärtstartare kan nå patienten redan inom de första minuterna och på detta vis vara ett nytt och viktigt komplement till en befintlig utlarmning av ambulans och räddningstjänst. Med en tidig strömstöt från en hjärtstartare inom de första 3-5 minuterna efter ett hjärtstopp kan uppemot 70 procent av patienterna överleva händelsen, säger Andreas Claesson.

Projektet stöds av Stockholms Läns landstings (SLL) Innovationsfond.

Fakta om hjärtstopp:

• Cirka 5000 hjärtstopp utanför sjukhus rapporteras från ambulanssjukvården årligen.
• Endast 11 procent överlevde till 30 dagar efter händelsen i Sverige 2015.
• Hjärtstopp orsakas ofta av en akut hjärtinfarkt.
• Tiden till behandling i form av hjärt-lungräddning samt defibrillering är avgörande för överlevnaden.

Publikation: “Time to Delivery of an Automated External Defibrillator Using a Drone for Simulated Out-of-Hospital Cardiac Arrests vs Emergency Medical Services”. Andreas Claesson, Anders Bäckman, Mattias Ringh, Leif Svensson, Per Nordberg, Therese Djärv, Jacob Hollenberg. JAMA, 13 juni 2017, 317(22):1-3.

Redaktionen